Har du över 18 i bmi är du en kakälskande tjockis!

Blev lämnad hemma idag när älsklingen cyklade tillträningen eftersom jag har åkt på benhinneinflammation, märkte det på boxningen igår och ett tag var det oerhört smärtsamt. Det börjar kännas bättre nu, och jag hoppas att jag kommer kunna boxas i morgon då jag inte behöver hoppa så mycket, och efter det så är det ju  påskuppehåll till måndag, men vad rastlös jag är.

All denna rastlöshet fick mig att tänka en del, och kanske det faktum att vi hade en logikföreläsning idag. Jag började tänka på min familjs logik, i och med ett återkommande konstaterande min familj ofta vräker ur sig om mig och Emma. Konstaterandet, eller påståendet, är det att vi tycker om sötsaker och kakor.

Antar att deras logik är, Emma och Thea är inte storlek 32-34, vilket betyder att de är tjocka (rena rama biggest loser deltagarna ju), vilket betyder att de gillar kakor och sötsaker.

Jag ser inte hur de annars kan ha fått intrycket av att vi sitter och äter godis och kakor hela dagarna.

För det första äter vi aldrig godis.

Det vi kan äta är choklad, och då några små bitar innan sockret lägger sig över magen som en tung mättnad, och definitivt inte ofta.

Kakor äter vi ännu mer sällan. Jag brukar dela en kaka med min syster Jessica när vi träffas och fikar med varandra, vilket är ungefär en gång i månaden.

Läsk dricker vi aldrig, om det inte handlar om att blanda ut den i vodkan när det är fest, vilket inte är särskilt ofta. Och jo, jag smakar ett glas julmust på julafton (sockerberoende!).

(Sådant som chips och ostbågar är ju bara äckligt rakt av)

Så min slutledning är att deras påstående måste handla om att vi är st 36 och inte 32, är man inte yttepytteliten  så är man nämligen en godisätande tjockis.

Det roliga är ju att den smalaste i min familj är den som lever på kakor, chips, choklad och läsk.

Men nej, det är vi som är kakälskarna.

(Obs: De här åsikterna kommer inte från min mamma eller lillasyster Jessica)