måndag 28 november 2011

Helgmys

Helgen bestod av julbak, glöggmys, paketinslagning och julpyntning med frugan

 Till glöggen hade vi mandlar och mandelmassa

Julpynt i en härva 

 Min galna fru

 Och eftersom jag lägger upp bilden på frugan hamnar här en rättvist osmickrande bild på mig när jag pyntar pepparkakshuset.

 Iordningställandet av adventsljusstaken, Tistel undrar vad vi håller på med

Första julpyntet uppe

Frukost första advent med risgrynsgröt

lördag 26 november 2011

Att vara gift

Ännu en text efter Fannys utmaning.

Det är ofta allt eller inget, antingen är man ihop eller också är man singel. Det måste vara definierat, tydligt, gränser uppritade med röd penna, en tydlig linje dragen i den känslomässiga kartboken. Nu är jag gift, så jag antar att jag är definierad, uppritad och inritad.  Omringad av åsikter jag borde ha.

Jag vet inte alls vad jag tycker eller tror. Jag har valt att leva med någon som jag trivs med och kommer överens med och även så klart är attraherad av. Betyder det att jag stänger mitt hjärta för andra?

Jag kan bli förälskad, jag kan få ett stort behov av att få lära känna någon ny, upptäcka personen, klappa på och finnas för. Jag tror att man kan ha korta möten med människor som man är menad att få kontakt med och sedan gå skilda vägar.

Är sådana möten lättare när man är singel? Ja, troligen. Att träffa någon när man redan är upptagen sätter ju allt i en kontext där man redan ska vara nöjd. Men att hitta det när man är singel kan ju leda till att man håller kvar och vill för mycket eftersom det ultimata är jakten på den eviga kärleken. Det fasta förhållandet. Och man skiljer gärna på det, korta förhållanden = sex, långa förhållanden = kärlek.

Men passion för mig behöver inte handla om sex. Jag kan bli förälskad och kär i en person, vilja ha närhet och ge närhet men inte nödvändigtvis utan kläder. En sådan relation skulle normalt inte fungera utan en tredje part eller otrohet. Om man inte tog så hårt fasta på att det bara ska vara två i en relation skulle det nog inte bli sådana enorma problem i förhållandet som behövde leda till uppbrott.

Dessutom rent historiskt är det kyrkans fel att vi nu för tiden är monogama, deras jakt efter monopol när det kom till att bestämma om kärlek och framförallt sex. Den nya tiden, den borgerliga familjen med hemmafrun som tar hand om barnen och den arbetande maken. I och med att det blev så började dessutom kvinnans sexualitet förtryckas medan mannen kunde springa på horhus. Innan; när man gifte sig av ekonomisk vinning gav kvinnan mannen några barn för att säkerställa släktledet och sedan hade de älskare eller älskarinnor vid sidan om, vilket de nu föredrog.

I och med den borgerliga familjen blev allt riktat till unionen man kvinna och kvinnans uppdelande i hora/madonna. Medelklassens kvinnor var madonnor medan arbetarklassens kvinnor var horor dit medelklassmännen kunde springa om de ville ha annat än frugan.

Homosexualiteten som begrepp uppstod även i samma veva. Och det känns lite som att ju fler etiketter vi skapar för saker desto mindre handlingsrum får vi i våra liv. Det blir färre och färre rätt vi kan göra. Och jag är lite trött på att behöva leva i en värld med etiketter som på så sätt styr mitt handlande.

Orden begränsar så, ju fler ord vi har för saker desto svårare blir det att vara en person.

torsdag 24 november 2011

Hatar gud bögar?

Har bytt grupp i skolan nu, så istället för att vara fast med bara män så är vi bara kvinnor. Lite skönt kan jag tycka. En trevlig omväxling. Och jag slipper försvara mig eller förklara vad strukturell könsdiskriminering är och att det faktiskt fortfarande finns.

Kursen vi läser nu handlar om utanförskap och diskriminering av olika slag. När är man diskriminerad? och är det olika vid olika situationer? när är en diskriminerad grupp normen? osv. Mycket spännande. Det är sådant jag är intresserad av, sådant mina romaner och noveller handlar om. Tänk vad mycket enklare det går att sätta sig med kurslitteraturen när man får läsa om något som man brinner för.



Plötsligt ser jag fram emot att öppna böckerna och sätta mig framför datorn och skriva. Jag gör ju skolarbetet annars också men Å vilken trevlig kurs detta är.

onsdag 23 november 2011

Helgens

Svärmor kom på besök

 Så vi bäddade i vardagsrummet för gästerna

 Sen fick vi se bilder från från andra sidan Sverige

 Vi tog oss ut till slottet där älsklingen skulle jobba och jag hade en privat visning med familjen under tiden

 Julgranen på plats

 Utsikten mot parken

 Efter visningen såg det ut så här på gården


 Och granen var tänd

 Kvällen fortsatte i middagens tecken

 Med efterrätt på det

 Alla ville föreviga kakan


 Mm kaka, orkade bara en bit, choklad är mättande.

Sen blev det kortspel och rödtjut 

Det gick inte lika bra för alla 

Jag vann en hel det det kan man se på mina motspelares miner

 Hej hej säger Emma

Vid tolvsnåret blev det äntligen läggdags efter att ha varit igång hela dagen, trötta i ben och huvud kröp vi till sängs. Jag slocknade som en klubbad säl så fort huvudet föll ner på kudden. Och så var den lördagen avklarad.


tisdag 22 november 2011

Sopdjuren



 Har visat dem förut, mina sopdjur. Städade på en vårdcentral förut och då kunde de ligga på golvet ibland och jag hade inte hjärta att sopa upp dem och slänga dem så de fick följa med hem. Nu står de på nyckelskåpet i hallen och syns nästan bara om man vet att de finns där.


För ett tag sen fick jag en ny till min samling av älsklingen. Ödlan, grodan bredvid är min allra första.

Kärlek

En liten text inspirerad av Fannys utmaning som jag tänkte jag skulle delta i eftersom det var länge sedan jag skrev något annat än rapporter.

Jag minns i början när minsta lilla missförstånd blev till gigantiska gräl. Hur vi kunde spendera timmar med hatisk tystnad mellan oss, tårar till romantisk musik och elaka små verbala hugg. För att sedan i skydd av mörkret krypa nära under det varma täcket, med våta kinder och bara kyssas. Tyst och snyftande upptäckte vi varandras kroppar för att sedan somna i gryningen.

Det var evigheter sedan. Nya på universitetet och nya tillsammans, i ett kollektiv där vi delade rum. Studier varvades med utgång, nattliga promenader och storslagna intryck och känslor på det där sättet som det blir när man för första gången flyttat hemifrån och ska klara sig själv. När mammas trygga famn är alldeles för långt bort och den stora kärleken är komplicerad och dum och oförstående och det tar slut minst en gång i veckan på ett sådant där elakt och hämndlystet sätt för man vill ju att hon ska känna som man själv gör. Lida. Och så tårar av ånger för man vill ju inte att det tar slut.

Och alla hormoner. Sex överallt när som helst och ju större risk att någon skulle se desto bättre. Det var hålla handen och sitta nära. Speciellt när alla nya människor kom in i bilder, föräldrar och syskon, farmor och farfar, mormor och morfar och så en uppsättning till av varje då hon var skilsmässobarn.

Efter det har det varit många lägenheter, olika städer och resor. Vi har varit fattiga tillsammans och vi har kämpat tillsamman. Ätit ute bara för att det är fint att släppa vardagens lunk. Men det är den jag älskar nu. Inga känslostormar som orsakar timslånga gräl, inga missförstånd. Vi känner varandra innan och utan och vet om den andre är ledsen eller bara vill vara ifred.

Jag vet att vissa alltid jagar den där nya kicken med känslostormarna och passionen och går vidare när den slutar. Men själv är jag glad över att det är över. För mig är det vi har nu så mycket trevligare. En öl i sommargräset alldeles tysta bara hon och jag och solskenet. Vardagslunken när livet bara går på och vi pusslar för att få tid tillsammans, stannar uppe lite för länge bara för att vi inte träffats så mycket under dagen trots att vi vet att det straffar sig dagen efter och det är bara onsdag.

Vardagsbestyren som flyter på utan uppmärksamhet, vi turas om och hjälper till. Är någon för dagen extra trött så gör man lite extra själv för att avlasta. Det där trygga vardagliga som inte alls är tråkigt utan faktiskt ganska spännande fast utan gräl och gnabb som tar upp tid vi aldrig kommer få tillbaka.



Och jag kan titta på henne och spricka upp i ett leende för jag vet att hon är min och alltid där vid min sida oavsett vad och att jag kommer vara det för henne. För att vi har valt det, för att vi vill det, inte för att vi är skapade för varandra, utan för att vi skapade oss för varandra. Och för mig är det kärlek.

lördag 19 november 2011

Lördagskväll

Har varit social hela dagen, från arla morgon till sena kväll och kvällen är inte slut än. Är skapligt trött och har för tillfället gömt mig på rummet.


Nu blir det snart mer vin och kortspelande. Underbara röda, fyll mig på höjden och bredden och gör mig rosig, glad och fantastiskt social!

fredag 18 november 2011

Alla stjärnor gnistra och glimma


Sitter alldeles nyvaken, eller inte. En tidig morgon inan sju. Dricker te, eftersom vi inte har någon mjölk till kaffet, och äter  rostat bröd med valnötsost, obs kan innehålla spår av nötter. Nähä!?

En sopbil backtjuter, bilar kör på vägen och folk springer i trapphuset så jag är inte ensam om att vara uppe denna fredag. Dessutom har jag ju fördelen att fortfarande sitta i pyjamas. Ett litet tag till i alla fall, ska snart packa mig iväg till skolan.

torsdag 17 november 2011

Vatten, vatten bara vanligt vatten

Är det någon mer än jag som har problemet att vatten sätter igång kreativiteten och tankarna?

Håller på med skolarbete och efter intensiv jakt på fotnoter för att bevisa min tes känner jag att en värmande dusch är en bra belöning innan jag fortsätter intensivarbetet (alltid ute i sista sekund). Så jag slår ihop datorn, vandrar in i badrummet och slänger ogenerat kläderna på golvet utanför (älsklingen är på jobbet och kan inte klaga), kliver ner i badkaret och när jag precis fått rätt temperatur på vattnet och löddrat in håret i schampo kommer de; idéerna.

Lösningarna på alla problemen fyller mitt huvud, intelligenta meningar som låter helt rätt, logiska kopplingar mellan olika tankar, ett helt nytt stycke - ja-men-visst-så-ska-det-ju-va. Och INGENSTANS att skriva ner det.

Finns det diktafoner som tål väta? Vattenresistent papper?

Så nu sitter jag här med en bråkdel av mina tankar snabbt nerkluddade på ett papper. Nästan oläsliga och utan ett sammanhang. Och inspirationen? Den spolades ner i avloppet.

Men jag blev ren i alla fall!

Tillfälligt ur funktion

Sitter i pyjamas, nej, men nästan. Avancerade myskläder = kläder som är lika bekväma som pyjamas men lite mer uppeaktiga.



Ska iväg till skolan idag och hålla på med grupparbetet, sedan bär det av hem för att fortsätta med det enskilda arbetet som ska vara inne i morgon. Två sidor och femtielva frågor att besvara PLATSBRIST. Jag förstår inte hur det ska gå bra, har börjat ställa in mig på att få U, då kan man ju rätta till det efter att ha fått tydliga instruktioner om hur man BÖR göra och då borde det ju bli rätt?

Har inte alls sådan avslappnad inställning till underkänt som jag försöker få er att tro. Bryter samman för minsta lilla och jag hatar att misslyckas men jag försöker i alla fall, övning ger färdighet och ett U är inte hela världen (för alla andra)

Önska mig lycka till. Ick...

tisdag 15 november 2011

Blå blå vindar och vatten

 Idag ser jag ut så här, just det jag klippte mig också, äntligen. Känner mig som mig själv igen.

 Min färgskala matchar vädret

Vi ska ta och gå ut i det här ett tag. 

Man kan ju inte sitta framför datorn hela dagen.Även om det är lätt att fastna där. Till slut hoppar man bara mellan olika sidor och program utan att få någon ordning på något och man känner sig alldeles disträ och uttråkad. Då är det bättre att man får lite frisk luft.

När jag vaknade


Nu, hungrig som en varg och väntar på att Emma ska komma hem så vi kan äta frukost. Kaffevattnet kokar upp, kaffepressen redo och äggen står på plattan. Nu ska bara älsklingen komma hem också.

söndag 13 november 2011

Fars dag

Så bar det av till landet för att fira fars dag. 

Han hade fått en chokladask

 Jessica hade köpt med sig kakor och mamma hade ordnat ostkaka

 Pappa är ju från Småland så det var passande

 Mamma

 Mm

 Jessica

 Felicia höll sig till chokladkakor

Björn, mätt efter alla kakor

Nu är jag hemma, dricker kaffe med älsklingen och myser. Tänk att det kunde komma en tid då jag faktiskt kunde uppskatta Söndagar.

Lördagens







fredag 11 november 2011

Ego

Och så var det dags att bege sig till skolan för ännu ett möte med pojkarna. Vädret är så grått och trist att jag hellre skulle sitta hemma invirad i en filt och bara mysa med en kopp te. Visserligen skulle jag inte få något gjort då och det kan ju vara opraktiskt.


Man luras av det starka vita ljuset i fönstret bakom mig men nej, det är lika gråt ute som i morse, jag lovar.  För tillfället måste jag ha håret uppsatt konstan eftersom det både behöver klippas och färgar om och är hemskt. Går omkring och känner mig konstant ful, inte nog med att det är en förskräcklig utväxt och slitna toppar utan håret har även fått en hemsk kopparton vilket gör att det ser ut som om jag börjat rosta. Och att huden är alldeles torr och livlös hjälps ju inte upp av den trista hårfärgen.

Blä!

Gryningsljus

Det är ett under att man lyckas lämna den varma sängen när världen ser ut så här