Aurorakyssar

Vaknar av att klockan ringer, förvirrat slår jag upp ögonen och möts av en vacker rosaröd soluppgång. Molnfritt tänker jag och sätter mig nästan upp innan jag drabbas av stum muskelvärk och faller ner under det varma täcket igen med ett stön.

Det gör överdrivet ont från gårdagens träning och jag blundar mot kudden igen medan värmen vaggar mig till slummer. Drömstadiet är inte så vackert och bara någon minut senare slår jag upp ögonen igen. Jag måste gå upp och träningsvärk ska fördrivas med mer träning... eller?

Tvingar mig upp ur det varma sängen, sätter ner fötterna på det kalla golvet och möts av en överbliven soluppgång över kyrkogården. Kanske inte molnfritt men det är åtminstone en början. Och äntligen sol. Mitt hjärta gråter av glädje efter att ha behövt utstå grå oformlig gryning i över en vecka.