Ego

Och så var det dags att bege sig till skolan för ännu ett möte med pojkarna. Vädret är så grått och trist att jag hellre skulle sitta hemma invirad i en filt och bara mysa med en kopp te. Visserligen skulle jag inte få något gjort då och det kan ju vara opraktiskt.

Man luras av det starka vita ljuset i fönstret bakom mig men nej, det är lika gråt ute som i morse, jag lovar.  För tillfället måste jag ha håret uppsatt konstan eftersom det både behöver klippas och färgar om och är hemskt. Går omkring och känner mig konstant ful, inte nog med att det är en förskräcklig utväxt och slitna toppar utan håret har även fått en hemsk kopparton vilket gör att det ser ut som om jag börjat rosta. Och att huden är alldeles torr och livlös hjälps ju inte upp av den trista hårfärgen.

Blä!