Sitter vid skrivbordet och tittar ut över kyrkogården, det snöar. Vid min sida ligger skolblocket fullt med anteckningar från gruppmötet vi hade idag och så lite till jag kom på efteråt.
Jag fastnar med blicken ut genom fönstret. Snön städar bort all min energi, som att titta på brus på teven. Finns tevebrus kvar eller är det bara reklam nu för tiden? Minns när jag var liten och väntade på barnprogrammen på helgerna, hur det först var snöbrus för att sedan bli testbild och väntan var olidligt.
Den här väntan är också olidlig, men den handlar om solsken, barfotapromenader på landet och oändligt långa picknickar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar