Aurorakyssar

Vaknar av att klockan ringer, förvirrat slår jag upp ögonen och möts av en vacker rosaröd soluppgång. Molnfritt tänker jag och sätter mig nästan upp innan jag drabbas av stum muskelvärk och faller ner under det varma täcket igen med ett stön.

Det gör överdrivet ont från gårdagens träning och jag blundar mot kudden igen medan värmen vaggar mig till slummer. Drömstadiet är inte så vackert och bara någon minut senare slår jag upp ögonen igen. Jag måste gå upp och träningsvärk ska fördrivas med mer träning... eller?

Tvingar mig upp ur det varma sängen, sätter ner fötterna på det kalla golvet och möts av en överbliven soluppgång över kyrkogården. Kanske inte molnfritt men det är åtminstone en början. Och äntligen sol. Mitt hjärta gråter av glädje efter att ha behövt utstå grå oformlig gryning i över en vecka.

Pinniga ben och ryggsvett

Precis hemkommen efter ett träningspass, en bra avslutning på dagen. Man tröttar ut sig inför kvällen och det är omöjligt att låta dagens tankar störa när man svettas som en gris och försöker lyfta benen extra högt i hoppen för det är ju snart sista gången. Befriande på något sätt.

Väl hemma är man alldeles skakig och tankarna fortsätter studsa runt i huvudet omöjliga att fästa i det hala innanmätet och man kan lugnt sätta sig med något varmt och njuta av att det är mörkt ute och att det finns en skön säng som väntar.

Nu blir det te och mys med älsklingen i soffan framför någon film. Trevlig kväll på er allihopa.

Groggar, tårta och yatzi

Igår blev det som sagt middag med de gamla vanliga. Vi hade tänkt ha med nya, det var planen, men i sista stunden backade de ur. Som vanligt. Istället blev det Sebastian, Björn, Jessica, Emma och jag som alltid.

 Eftersom festen var ett för-födelsedagsfirande så fanns ju de obligatoriska paketen med

 Tända ljus 

 överallt 

 bokbordet blev för kvällen en näckrosdamm

 Bordet svämmade över av små skålar

 I väntan på att Sebastian ska dyka upp

 Å väntar

 Fint folk kommer sent

 Äntligen kan vi börja äta

 Något vi alla var hemskt lyckliga över.

 Sen blev det tårta med tillhörande födelsedagssång för att genera Emma riktigt ordentligt

 Men hon fick ju öppna paket som plåster på såret

 Vad kan det vara hon får?

 Ja, vi undrar på

 Ett nyckelskåp

 Och muminglas

 Kärleksmys innan Björn försvinner till jobbet

Sen yatzi

 Jessica var mer intresserad av drinkar och snacks!

 Björn kom tillbaka igen

 Och började vinna alldeles för mycket

 Som avslutning tog jag, Sebastian och Emma en promenad på kyrkogården

 Många många ljus

 Och en spöklik dimma över allt

 Som att vandra i en vampyrfilm

 Oerhört romantiskt

 Kyrkan var tyvärr stängd

 Många, många ljus

 Ännu fler ljus

Sen gick vi hem igen och jag fotograferade kyrkogården från fönstret, vi drack upp den sista vodkan och så blev det dags även för Sebastian att åka hem och för mig och Emma att krypa till sängs. En mycket trevlig middag.

Trötta ögon, blödande fingrar och enorm längtan efter en drink

Har transkriberat hela dagen så öronen blöder och jag är jäkligt trött på min egen röst.

Men nu blir det paus från skolarbetet till förmån för festförberedelser istället. De gamla vanliga kommer hit för att smygfira Emma i förskott med drinkar, mat och tårta.

Bilder lär säker dyka upp.

Och för stunden önskar jag alla mina (två) läsare en trevlig helg.  

Te, riskakor och kalla händer

Har suttit framför datorn hela kvällen försjunken i skolarbete och upprensning av gamla kurser. Jag har svårt att sortera upp det jag redan är klar med. Vill helst bara låta det vara och gå vidare, struktur är inget för mig. Tycker om ordning och reda i teorin men har svårt att uppfylla det i praktiken. Det finns ju så mycket annat att göra.

Har även svårt med att anteckna saker i kalendern. Vilket har resulterat i att jag tvingats bygga upp ett välutvecklat framtidsminne. Men förvänta dig inte att jag ska komma ihåg vad du heter. Mitt huvud är fullt av tider att passa, vackra meningar till noveller att skriva när jag får tid och viktiga diskussioner. Vilket effektivt har rensat bort födelsedagar och bostadsadresser.

 Inte ens min egen adress kommer jag ihåg, den senaste som fastnade var när jag bodde i Göteborg. Efter det har jag bott i Stockholm och på två adresser i Norrköping. Så det var några år sedan.  Men det fins ju viktigare saker att komma ihåg... eller?

Runs in the family

Skoldag och stress och förberedelser. Ångest över att inte hinna med, att misslyckas och allt sådant som kryper upp längs med ryggraden när man är ensam och får för mycket tid över till tankarna. När det inte blir bättre och man undrar om hur och om och när och kanske borde man inte alls...

Allt det  där som inte får plats i vardagen som man tar hand om på andra sätt, som fyller nätterna med mardrömmar och ögonen med sömnbrist.

Hur kan det finnas så mycket tid till tankar när det inte finns någon tid till allt det där andra. Och alla dessa måsten och knuten i magen när man inte orkar och vet att man borde. Rädslan att den ska ta över och så fryser man i ett ögonblick och plötsligt så är man alldeles långt bakom. Ryggarna på alla de andra finns någonstans där framme och avståndet växer med steg tagna av jättar och man krymper, blir mindre tills man skriker sig hes för att man inte hittar tillbaka.

Som att springa i en mardröm med allt är på riktigt och världen som rusar förbi händer medan man själv står stilla. Frusen i tiden med axlarna tunga av vilsegångna behov.

onsdagskväll

Sitter i min ensamhet och väntar på att Emma ska komma hem från slottet och vara med mig. Hon är spöke hela veckan vilket är hemskt. Jag blir rastlös när jag inte får vara med henne. Vi går om varandra hela veckan, ingen tid för bara oss vilket är lite jobbigt. För oss båda.

Mörkret trycker utanför fönstret och lyktor lyser upp kyrkogården. Jag äter choklad och tittar på film, vet att det är mitt i veckan och fy mig som äter godis då. Men ibland får man det i alla fall.